Depression

Nedstämdhet, oro och ångest är naturliga reaktioner på svåra händelser i livet. Om du till exempel har förlorat jobbet, fått problem med ekonomin eller dina nära relationer, kan du må dåligt under en period.

Om du känner dig nedstämd och orkeslös varje dag under mer än två veckor och har tappat lusten till sådant du vanligtvis brukar tycka om att göra, kan du ha blivit deprimerad.

En enstaka depression går oftast över på ungefär ett halvår, men det kan vara en mycket besvärlig period. Det är viktigt att be om hjälp, så att depressionen blir så lindrig som möjligt.

De allra flesta som råkar ut för en depression och får rätt behandling börjar må mycket bättre redan efter några veckor.

Hypokondri/Hälsoångest

Hypokondri, även kallat hälsoångest och inbillningssjuka, är ett tillstånd där du är överdrivet rädd för att ha en allvarlig sjukdom.Hypokondri är ofta en del av ett tvångssyndrom, alltså att du har återkommande tvångstankar om att bli allvarligt sjuk och att du utför tvångsmässiga åtgärder för att kontrollera din hälsa och din kropp.

Sömnstörning – Insomni

Det är vanligt med sömnsvårigheter. Oftast är det inget du behöver oroa dig för. Det är inte farligt att då och då ha en natt när du får för lite sömn. Men om du sover för lite natt efter natt, blir trött, mår dåligt och fungerar sämre i vardagen, kan du behöva hjälp med att få bättre sömn.

Posttraumatisk stressyndrom, PTSD

PTSD kan drabba en person som varit med om exempelvis misshandel, våldtäkt, en olycka, krig eller en naturkatastrof. Vid posttraumatiskt stressyndrom återupplever man den traumatiska händelsen, blandat med känslor av skräck eller vrede.

Återupplevelsen kan utlösas av yttre sinnesintryck eller händelser som påminner om traumat. Även barn och unga kan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom.

Coachning

Coachning är en lösningsfokuserad samtalsteknik som går ut på att hjälpa en person eller en grupp personer att bli mer aktiv och mer effektivt använda sina förmågor för att nå vissa mål.

Fobier

Om du är så rädd för någonting att du gör allt för att undvika det du är rädd för kallas det för en fobi. Rädslan varierar från ångest eller starkt obehag till panikartad rädsla. Om du har en fobi är du så rädd för någonting att du börjar undvika det. Genom att undvika det som skrämmer kan fobin innebära ett hinder för dig att leva det liv du vill.

Att känna obehag inför någonting är inte samma sak som att ha en fobi. Om ditt liv däremot påverkas och begränsas dagligen på grund av din rädsla, kan det vara en fobi som du kan behöva behandling för.

Det är inte alla fobier som behöver behandlas. Du avgör själv om din fobi utgör ett hinder för dig att leva det liv som du vill.

Oro/Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Att känna ångest, bli ledsen, orolig eller mycket uttröttad är något alla kan råka ut för ibland. Men om du under sex månader eller mer ständigt känner oro eller ångest för många saker samtidigt, och själv inte kan hantera sin oro kan man ha vad som kallas generaliserat ångestsyndrom. Det förkortas ibland GAD efter engelskans generalized anxiety disorder.

Tvångssyndrom (OCD)

Om du har tvångssyndrom kan du känna väldigt starkt att du måste tänka på ett visst sätt eller göra vissa saker. Och att du får ångest om du inte tänker på det sättet eller gör de sakerna.

Vanliga tvångstankar börjar ofta ”tänk om”. Till exempel "tänk om jag har glömt spisen på", "tänk om det börjar brinna" eller "tänk om jag blir sjuk".

Familjesamtal

Familjeterapi är en form av psykoterapi där man arbetar med hela eller delar av familjer för att lösa problem, bemästra svåra livssituationer och komma vidare i kriser.

Krissamtal

En kris är en möjlig reaktion på en förlust, sorg eller att något förändras mycket i livet. I samband med sorg eller ett svårt sjukdomsbesked är det vanligt att känna tomhet och förtvivlan. Du kan känna dig ensam, övergiven och uppleva att du har förlorat makten över ditt liv.

En kris är inte någon sjukdom utan en normal reaktion på en svår situation. Trots att det är en normal reaktion kan den vara så besvärlig att du behöver stöd.

Stress/Utmattning

Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge kan kroppen ta skada.

Därför är det viktigt med återhämtning och vila. Det finns många saker du kan göra för att motverka stress.

Många upplever att kraven från andra är höga, men ibland kan det vara egna krav som stressar mest. Vilka krav du ställer på dig själv kan till exempel bero på tidigare erfarenheter eller hur du har blivit uppfostrad.

Om du värderar dig själv utifrån det du presterar, eller tror att andra gör det, kallas det för en prestationsbaserad självkänsla.

Paniksyndrom

Om du har återkommande panikattacker under minst en månad och är så rädd för att få en ny attack att du börjar undvika vissa situationer och platser kan du ha fått något som kallas paniksyndrom.

Social fobi/ Social ångests

Social ångest innebär att man är rädd för att hamna i situationer med andra människor där man riskerar att känna sig bortgjord eller granskad. Rädslan kan leda till att man undviker att umgås i sociala sammanhang.

Om din sociala ångest hindrar dig från att leva det liv du vill ska du söka vård. Det finns bra hjälp att få. Social ångest kallades tidigare för social fobi. Gemensamt för olika fobier är att de fungerar på liknande sätt: Ju mer du försöker undvika det du är rädd för, desto starkare blir din ångest.

Familjerelations-problematik

Vilket problemet än är, är det viktigt att prata om det. I parsamtal får ni hjälp att sätta ord på det som kan vara svårt att prata om. Det kan hjälpa en att förstå både sig själv och sin partner bättre.

Handledning

Alla som arbetar inom människovårdande yrken behöver handledning för att kunna fortsätta utvecklas. Det kan vara komplicerade fall, ovanliga problem eller personliga reaktioner som kommer i vägen för det terapeutiska arbete eller andra områden som man kan behöva hjälp med.

Handledning hjälper individer att ta ett steg tillbaka och iaktta vad som händer i detta möte.

Källa: 1177.se Vårdguiden